Civilrättsliga frågor och bygglovsprövning – en analys av NJA 2023 s. 550

I en aktuell dom (NJA 2023 s. 550) har Högsta domstolen (HD) återigen tagit ställning till den komplexa frågan om hur civilrättsliga förhållanden ska beaktas vid bygglovsprövning. Domen, som rörde ett servitut för en spillvattenledning, ger viktig vägledning för hur bygglovsprövningar bör hantera potentiella konflikter mellan byggplaner och befintliga rättigheter.

Bygglov med intrång i annans nyttjanderätt

Målet kretsade kring en bygglovsansökan för ett enbostadshus i Sollentuna kommun. Enligt ansökan skulle huset placeras ovanpå en befintlig spillvattenledning, vilket ledningsägaren motsatte sig med hänvisning till ett servitutsavtal. Servitutet gav ledningsägaren rätt till tillträde till ledningen för underhåll och reparation, vilket skulle försvåras avsevärt om huset byggdes. Bygglovsnämnden beviljade dock bygglovet, och beslutet överklagades slutligen till HD.

HD:s ställningstagande

HD konstaterade att bygglovsprövningar i princip är av offentligrättslig karaktär och att civilrättsliga förhållanden normalt inte ska prövas i sådana ärenden. Dock kan undantag göras om det är uppenbart att en byggåtgärd inkräktar på en annans rätt, till exempel ett servitut. HD betonade att det krävs att inkräktandet är av betydande omfattning och att servitutet tillgodoser ett väsentligt ändamål för den berättigade parten. För att en sådan betydande olägenhet ska föreligga krävs att rättigheten som servitutet ger går helt eller så gott som helt förlorad samt att rättigheten tillgodoser ett ändamål som är av väsentlig betydelse för den härskande fastigheten.

I det aktuella fallet ansåg HD att den planerade byggnaden, trots placeringen ovanpå ledningen, inte skulle hindra ledningsägaren från att utföra nödvändigt underhåll. Bygglovet beviljades därför, men HD:s resonemang tydliggör viktiga principer för framtida fall.

Praktiska konsekvenser

Domen understryker vikten av att noggrant utreda och överväga eventuella civilrättsliga konsekvenser vid bygglovsprövningar. Kommuner bör vara särskilt uppmärksamma på situationer där byggplaner kan påverka servitut eller andra rättigheter. Om det finns en risk för betydande intrång bör den berörda parten ges möjlighet att yttra sig.

Det är också viktigt att komma ihåg att bygglov inte ger en absolut rätt att bygga. Även om ett bygglov beviljats kan den som har ett servitut eller annan rättighet som påverkas av bygget fortfarande hävda sin rätt genom civilrättsliga åtgärder.

Slutsats

HD:s avgörande ger värdefull vägledning i en komplex fråga. Genom att tydliggöra när och hur civilrättsliga förhållanden ska beaktas vid bygglovsprövningar bidrar domen till en mer rättssäker och förutsägbar bygglovsprocess. Samtidigt understryks vikten av att balansera olika intressen för att säkerställa en hållbar samhällsutveckling.

Jur. kand. Giedre Jirvell – Din expert på bygglov:

Jag, jur. kand. Giedre Jirvell, har lång erfarenhet av att företräda klienter i bygglovssmål och andra frågor som rör mark- och miljörätt, inklusive flera framgångsrika fall i Mark- och miljööverdomstolen. Jag har en djupgående förståelse för lagstiftningen och dess tillämpning i praktiken.

Om du behöver juridisk hjälp med en fråga som rör strandskydd, vattenverksamhet eller fastighetsreglering, tveka inte att kontakta mig på www.strandskyddsjurist.se.

Jur. kand. Giedre Jirvell