MÖD mål nr. M 844-23 – Avslag på överklagan om borttagning av stenpir

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i mål nr. M 844-23 den 11 juni 2024 avslagit ett överklagande gällande en stenpir som uppförts utan tillstånd vid en fastighet i Luleå kommun. Domen belyser flera viktiga aspekter av strandskydd och tillsyn av vattenverksamhet, särskilt kring äganderättsövergång, proportionalitetsprincipen och skälighetsavvägningar.

Anlagd stenpir utan strandskyddsdispens och utan tillstånd till vattenverksamhet

Tvisten uppstod när två ägarna till en strandfastighet i Luleå skärgård upptäckte en stenpir, som delvis var belägen på deras egna fastighet, men som uppförts av en tidigare granne utan erforderligt tillstånd. De berörda fastighetsägarna ansåg att piren påverkade deras strand negativt och begärde att länsstyrelsen skulle förelägga den nuvarande ägaren till grannfastigheten att ta bort piren. Länsstyrelsen avslog begäran med motiveringen att det inte var skäligt att kräva att den nuvarande ägaren skulle ta bort piren, då den uppförts långt innan denne förvärvade fastigheten.

MÖD:s bedömning och domskäl:

MÖD instämde i länsstyrelsens bedömning och avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att även om piren uppförts utan tillstånd och därmed var att betrakta som olaglig, var det inte skäligt att kräva att den nuvarande ägaren skulle riva den. MÖD beaktade flera faktorer i sin skälighetsbedömning:

• Tidpunkten för uppförandet: Piren hade uppförts redan 1996, vilket innebar att den funnits på platsen i 28 år när beslutet fattades.
• Fastighetsförvärvet: Den nuvarande ägaren hade förvärvat fastigheten genom arv, inte genom köp, och kunde inte anses ha försökt kringgå lagen.
• Miljöpåverkan: Utredningen visade att piren inte hade någon betydande negativ miljöpåverkan.

MÖD:s dom grundar sig på en avvägning mellan allmänintresset av att åtgärda olovlig vattenverksamhet och den enskildes intresse av att inte drabbas av oskäliga kostnader eller olägenheter. I detta fall ansåg MÖD att det allmänna intresset av att riva piren inte vägde tillräckligt tungt för att åsidosätta den nuvarande ägarens intresse av att behålla den.

Slutsatser och juridisk analys:

Domen visar att även om en anläggning uppförts utan tillstånd och strider mot strandskyddsreglerna, kan det finnas situationer där det inte anses skäligt att kräva att den nuvarande fastighetsägaren åtgärdar överträdelsen. Faktorer som tidpunkten för uppförandet, hur fastigheten förvärvats och anläggningens miljöpåverkan vägs in i bedömningen.

Detta rättsfall understryker vikten av att myndigheter gör en noggrann och individuell bedömning i varje enskilt fall, där proportionalitetsprincipen och skälighetsavvägningar spelar en central roll. Det är också en påminnelse om att äldre olovliga anläggningar inte automatiskt kommer att rivas, utan att en helhetsbedömning måste göras.

Vikten av juridisk expertis:

Att navigera i strandskyddsregler och vattenverksamhetslagstiftning kan vara komplext. En kunnig jurist kan hjälpa dig att förstå dina rättigheter och skyldigheter som fastighetsägare, bistå vid ansökningar om tillstånd och överklagande av beslut samt företräda dig i domstol. Genom att anlita en jurist ökar du dina chanser att få ett gynnsamt utfall i ditt ärende och undvika kostsamma misstag.

Jur. kand. Giedre Jirvell – Din expert på strandskydd:

Jag, jur. kand. Giedre Jirvell, har lång erfarenhet av att företräda klienter i strandskyddsmål och andra frågor som rör mark- och miljörätt, inklusive flera framgångsrika fall i Mark- och miljööverdomstolen. Jag har en djupgående förståelse för lagstiftningen och dess tillämpning i praktiken. Om du behöver juridisk hjälp med en fråga som rör strandskydd, vattenverksamhet eller fastighetsreglering, tveka inte att kontakta mig på www.strandskyddsjurist.se.

Jag erbjuder skräddarsydd rådgivning och stöd i alla frågor som rör strandskydd och mark- och miljörätt, från ansökan om dispens och tillstånd till överklagande av beslut. Tillsammans kan vi arbeta för att skydda dina rättigheter och intressen.

Jur. kand. Giedre Jirvell